Från snöskoterleder till verksamhetsarkitektur
När Carl började sin karriär var verksamhetsarkitektur inte ett självklart val. Men med tiden insåg han att hans fascination för struktur, kartor och att bygga broar mellan verksamhet och IT gjorde det här till en perfekt match. Nu är han en del av Novatrox-teamet, där han ser fram emot att bidra med sina erfarenheter, lära sig nya perspektiv och tackla komplexa utmaningar tillsammans med sina nya kollegor. För Carl är verksamhetsarkitektur inte bara ett jobb – det är som att orientera: hålla balansen, se helheten och samtidigt veta när det är dags att dyka ner i detaljerna.
Berätta om ditt karriärval: Verksamhetsarkitektur
Till att börja med var det lite av en slump att jag skulle arbeta inom verksamhetarkitektur efter studierna, jag visste knappt vad det var när jag sökte min första tjänst. Området visade sig vara väldigt intressant och just att kunna hjälpa företag att få struktur och ordning tycker jag är extra roligt. Efter lite eftertanke så är det inte alls konstigt att jag trivs här, då jag alltid varit fascinerad av kartor på olika detaljeringsgrad.
Vad ser du mest fram emot här på Novatrox?
Klurig fråga, men egentligen ser jag nog mest fram emot att se vad jag kan bidra med från mina tidigare roller och lära mig nya saker inom verksamhetsarkitektur som Novatrox sitter på. Sen såklart att få möjligheten att lösa nya utmaningar med mina nya kollegor!
Vilken del av arbetet som verksamhetsarkitekt tycker du är mest inspirerande?
Detektivarbetet som det många gånger rör sig om, hur förhåller sig olika delar av verksamheten till varandra. Skapa en bro mellan verksamhet och IT.
Hur balanserar du mellan att se helheten och ändå förstå detaljerna?
Håll de olika perspektiven på olika nivåer, när man är i behov att se en helhet så ska man inte röra till det med massa detaljer. Om jag har en karta över Europa så är jag inte intresserad av att se varje enskild gata i varje stad, det blir för plottrigt och inte alls vad jag är i behov av om jag vill se vilka länder som finns i Europa. Om jag däremot är i behov av att veta hur jag tar mig från Stockholm till Luleå så behöver jag endast ha de detaljerna om vilka städer och vägar som jag kan behöva längs med den sträckan. Därmed är ju en stadskarta över Göteborg för mig onödig.
Kort och gott, ha blicken över helheten, och dyk ner i detaljer när det behövs, men inte tidigare.
Vilka tre saker skulle du säga är verksamhetsarkitekturens största värde i en organisation?
Kommunikation – när man har en gemensam bild att utgå från så kan flera förstå och kommunicera kring verksamheten. Finns inget beskrivet är det svårt att veta var man ska börja. Finns det förutsättning att flera pratar om samma sak kring en gemensam bild över verkligheten.
Förståelse för verksamheten, även om en modell av verksamheten inte är exakt korrekt så är det ett bra hjälpmedel för att förstå stora delar av sin verksamhet.
Effektivisering – förutsatt att man aktivt förvaltar verksamhetsarkitektur så blir startsträckan mycket kortare sen nästa gång man ska dra igång ett projekt, det finns en upparbetad kunskap som går att återanvända.
Vad är det första du gör när du ska börja dokumentera en ny verksamhet?
Det första jag gör är att säkerställa VAD jag ska uppnå, vilken verksamhetsnytta är det som jag ska arbeta med. När jag vet VAD kan jag sedan gå vidare för att förstå syftet och även hur detta går till.
Hur förklarar du för någon som inte jobbar med IT varför verksamhetsarkitektur är viktigt?
Verksamhetsarkitekten sätter sig in i verksamhetens behov och förutsättningar, analyserar nuläget och kommer med en rekommendation för hur man ska lösa ett problem/situation. Många gånger pratas det om att man behöver ersätta ett system för att det är för gammalt, men innan man köper in något nytt är det bra att säkerställa att verksamhetens behov uppfylls genom att man översätter dem till krav för den nya lösningen.
Vad är din hemlighet för att skapa en ”gemensam bild” av verksamheten?
Utgå från ett ramverk och en notation – det finns många standarder att välja mellan, och de är bra på olika saker. Det viktigaste är att välja ett ramverk, hålla sig till det och efterleva det. På så sätt kan verksamheten säkerställa att dokumentationen blir begriplig även för dem som tar över, så länge de känner till samma ramverk och notation.
Om du fick drömma stort, hur tror du att verksamhetsarkitektur kan utvecklas i framtiden?
Jag hoppas att fler inser värdet av att förvalta sina arkitekturmodeller över tid, så att kunskapen finns dokumenterad och hålls aktuell inför framtida arbete. Då slipper man börja om från början.
Vilken plats i naturen känns som den bästa metaforen för hur du jobbar?
Ja, vilken bra fråga! Jag skulle nog se mig som en orienterare som, med hjälp av karta, kompass och naturen omkring mig, försöker förstå var jag befinner mig och vart jag ska härnäst. Frågan påminner mig om när min syster och jag skulle ta oss från Pajala till semesterstugan på en snöskoter, med endast en karta och ett vagt minne av var skoterleden borde gå – den var inte nyligen uppkörd av någon annan. Den som kört snöskoter vet hur lätt det är att hamna snett eller fastna i lössnön om man inte håller balansen och farten uppe. Tack vare att vi visste vårt mål och hade en karta som visade på ett ungefär var vi var, lyckades vi ta oss hem. Det blev några snedsteg längs vägen, men det är så man lär sig.
Finns det något i dina fritidsintressen som speglar hur du arbetar som verksamhetsarkitekt?
Mitt intresse för militärhistoria och kartor har varit till stor nytta när det handlar om arkitektur och strategi. Precis som man i det militära använder kartor med olika detaljeringsgrader beroende på behov, gäller samma princip för verksamheter och deras behov. På ledningsnivå är man sällan intresserad av alla detaljer, men vill ändå ha en övergripande förståelse för hur verksamheten hänger ihop.
Vad betyder humor för dig i din vardag?
Humor är för mig ett sätt att ta ett steg tillbaka och lätta upp en vardagsstämning, bryta vanor och göra något nytt.